Innehåll
- De ödmjukas bön 7
- Den rättsliga visdomen bakom bönetiderna
- Bönetiderna är utspridda över hela dagen
- Bönen är påbjuden för dig
- ”Bönen är föreskriven för de troende vid bestämda tider”
- ”De som tror och vars hjärtan finner ro i Guds åminnelse”
- ”Låt oss finna ro i den, Bilāl”
- Människans hjärtas näring
- Be alltid en avskedsbön
- Han brukade sova från den obligatoriska bönen
De ödmjukas bön 7
Den rättsliga visdomen bakom bönetiderna
I Guds, den Nåderikes, den Barmhärtiges namn. Må Guds frid och välsignelser vara över vår mästare Muhammad, den fulländade av profeterna, och över hans familj och följeslagare.
Vi fortsätter, om Gud vill, våra lektioner i De ödmjukas resa. Förra gången talade vi om dygden i att omedelbart svara på kallelsen till bön, och jag antydde något om den vetenskapliga aspekten av bönetiderna. Innan vi fortsätter med den vetenskapliga sidan såg jag det lämpligt att först nämna den rättsliga visdomen bakom bönetiderna — kanske öppnar det en större dörr till ödmjukhet och en väg till Guds kärlek och välbehag.
Bönetiderna är utspridda över hela dagen
Varför har Gud gjort bönetiderna utspridda över hela dagen och natten?
Många lärda säger att detta är en ren tillbedjan (taʿabbudī). Andra har nämnt visdomar, bland annat:
- att jorden aldrig ska vara tom från någon som minns Gud och ber
- att det alltid, vid varje stund, någonstans på jorden, inträder en bönetid
- att Guds åminnelse ska spridas över olika tider så att människan inte tröttnar
- att människan ska vara i ständig förbindelse med sin Herre under hela dygnet
Bönen är för hjärtat som vatten är för trädet — det vattnas lite i taget, inte allt på en gång och sedan lämnas torrt.
Bönen är påbjuden för dig
Gud har påbjudit bönen — inte för att Han behöver din bön, för Han är oberoende av dig och du är den fattigaste inför Honom — utan Han påbjöd den för din skull, som proviant på livets resa.
Bönen är:
- trygghetens oas
- själens vila
- skuggan vid hetta
- styrka vid svaghet
- rikedom vid fattigdom
- vägledning vid förvirring
- lättnad vid trötthet
- lättnad vid svårigheter
- de gudskunnigas glädje
- de vilsnas tillflykt
- de sökandes fristad
Bönen har en märklig kraft att avvärja världsliga och andliga olyckor — särskilt när den utförs med fullkomlighet, både yttre och inre.
Inget avvärjer världens och nästa livs ondska som bönen. Inget drar till sig världens och nästa livs goda som bönen. För den är förbindelsen mellan tjänaren och hans Herre — och i den mån denna förbindelse stärks, öppnas dörrar av godhet och stängs dörrar av ondska.
Den lycklige är den som svarar sin Herres kallelse och inte försenar mötet med Honom.
”Bönen är föreskriven för de troende vid bestämda tider”
Gud säger:
”Bönen är föreskriven för de troende vid bestämda tider.”
Skillnaden i bönetiderna är inte slump — Gud är upphöjd över allt som liknar slump eller meningslöshet.
Han visste vår nödvändiga behov av Hans åminnelse. Han visste att det är det enda botemedlet som lugnar oss och ger oss ro — och att det inte finns någon ersättning för det.
Därför gjorde Han tiderna för åminnelse utspridda över hela dagen och natten.
”De som tror och vars hjärtan finner ro i Guds åminnelse”
Gud säger:
”De som tror och vars hjärtan finner ro i Guds åminnelse — sannerligen, i Guds åminnelse finner hjärtan ro.”
Människan vaknar ofta med ett tungt sinne — därför gjorde Gud en bön i denna tid: fajr, för att ge henne ro.
”Låt oss finna ro i den, Bilāl”
Och innan människan sover gjorde Gud en bön: ʿishāʾ, så att hon avslutar sin dag med tacksamhet och somnar med ett lugnt hjärta.
Under dagens arbete — som Gud gjort till människans försörjning — kan hon vara under press och trötthet. Därför gjorde Gud en bön mitt på dagen för att förnya hennes energi och styrka.
Och när solen går ner — och människan fått leva ännu en dag — är det en av de största gåvorna. Många dog samma dag. Därför bör hon tacka Gud och gå till maghrib.
Människans hjärtas näring
Dessa fyra böner räcker inte för hjärtats näring. Hjärtat behöver mer tacksamhet, mer åminnelse, mer dyrkan.
Därför kommer ʿishāʾ — och Profeten ﷺ sade:
”Om människor visste vad som finns i nattbönen och gryningsbönen skulle de komma till dem även krypande.”
Försumma inte ʿishāʾ.
Be alltid en avskedsbön
Det kan vara din sista natt i livet.
Vad om du kommer till ʿaṣr när solen nästan gått ner? Vad om du kommer till fajr efter att solen gått upp?
Han brukade sova från den obligatoriska bönen
Profeten ﷺ såg i en sann dröm en man som låg ner, och en annan man stod vid hans huvud med en sten. Han slog hans huvud med stenen så att den rullade iväg. När stenen hämtades tillbaka hade mannens huvud återställts — och han slog honom igen.
När Profeten ﷺ frågade Jibrīl om detta sade han:
”Detta är mannen som brukade sova från den obligatoriska bönen. Han brukade inte lämna bönen — men han bad den alltid i slutet av tiden.”
Han fick detta straff för att han inte kom till bönen i dess bestämda tid. Världen och dess sysslor distraherade honom. Han var av dem som Gud beskrev:
”Våra rikedomar och våra familjer upptog oss.”
Han glömde att han skulle gå till Gud, stå inför Honom och bli tillfrågad om sin bön — bevarade han den eller försummade han den?
Och då, vid Gud, kommer han inte ångra världen och dess innehåll — han kommer ångra att han lämnade världen utan att ha uppskattat Gud som Han förtjänar.
Och all lovprisning tillhör Gud, världarnas Herre.
| KORANEN & SUNNAH |
- De ödmjukas bön
- 25 – Avslutningen av al-Fatiha
- 24 – Vad är vägledning egentligen?
- 23 – Mötet fortsätter tills du avslutar det
- 22 – Ditt möte med din Skapare i bönen
- 21 – al-Fatihas hemligheter
- 20- Tala till Gud i bönen
- 19- Handens vägar och bönen
- 18- Fötternas vägar och bönen
- 17- Bönen och själens kamp
